Fan vad mycket dumma saker jag gjort i mina unga dagar. Vissa saker dumma för mig själv, men vissa saker har varit rent ut sagt piss-elaka mot andra. Vilken tur att man lär sig av sina misstag! Eller gör man det? Kanske, kanske inte. Har upptäckt att jag själv dock kan göra samma misstag igen och igen... Kanske förtränger jag känslor, kanske är jag helt enkelt bara lite elak i mig själv, vet inte vad som är sorgligast. Ibland kan jag dock inte låta bli att sakna tiden då man var typ 15 bast och inte visste ett skit. Då man alltid hittade på galna saker, åkte på konstiga hemmafester lite överallt och då veckans största projekt var att gömma undan smuggelspriten man köpt för mamma och pappa! På den tiden var det långt kvar till allt ansvar, till att försörja sig själv och till att ens vara i närheten av att sluta skolan. Som sagt, ibland saknar jag det faktiskt. Allt var så kul. Så nytt. Man var så oskyldig och odräglig på samma gång!